intedirektblyg.blogg.se

Nu börjar den lediga helgen. Alltså den enda helt lediga helgen på länge och antagligen på hela sommaren. Så här ska firas. Ska bara få ordning på mitt hår, mig själv och allt. Bara sisådär 23 minuter sen än så länge. 

 

Lagade min cykel igår, eller ja jag pumpade däcken och bytte ut en ventil i framdäcket så det fungerade, så nu kan jag cykla. Tog min första cykeltur idag och gör ju inget halvhjärtat så tog skrammelcykeln in till stan tränade lite grann, handlade lite mat och cyklade sedan hem igen. Lyckades vara borta från hemmet och aktivt i ca 4 timmar och en kvart. Så nu är jag helt röd i ansiktet och har ont i benen men det var det värt. 

Jag har sagt det förr och jag säger det igen, mina vänner är så himla fantastiska, fina och gör att jag i stort sett aldrig känner mig ensam. Så kommer det där ordet men, det är när jag ska sova som jag känner mig ensam, det hade nämligen varit underbart om någon bara kunde hålla om mig lite grann just då. Bara lite så där så att man vet att man har en egen som ligger där bredvid och gör att mörkret inte märks så mycket och att tystnaden inte är så tyst. Dock känns det som att jag på sistone har lyckats med att sumpa alla chanser som jag har haft med att få någon som håller om mig. Helt plötsligt slutar de bara höra av sig och jag börjar gå igenom saker jag gjort eller sagt för att än en gång inte veta vad det är jag gör för fel. 

Är nu inne på den sista veckan innan lönen kommer och jag har valt att kalla den 0-kronors-veckan. Eftersom jag är sjukt oekonomisk så har jag aldrig kvar några pengar i slutet av månaden och måste då börja leva på det som finns i skåpen hemma. Det brukar oftast bli soppor som jag slänger ihop med det jag har. Idag gjorde jag en morot- och tomatsoppa som faktiskt blev helt fantastik och med knäckebröd till blev det ännu bättre. Nöjd och mätt tjej nu.

Snacka om att alltid var försenad och stressad nuförtiden. I dag ska jag iväg på Reading där Sofie och hennes klasskamrater ska läsa upp delar ur deras olika manus. Som vanligt har jag inte planerat ordentligt och åkte iväg för att träna en stund innan. Då kom jag på att jag skulle ju umgås lite med Mathilda idag också, så då blev det en snabb träning och sedan hem och fixa sig för att nu skynda iväg igen så vi kan hinna äta lite innan readingen. Stress och stress aldrig annat. 

Har nog haft en av de underbaraste kvällarna i mitt liv. Jag har suttit i solen och druckit vin, umgåtts med finaste Sofie, åkt härligaste Eclipse, åkt Insane tre gånger i rad och fått snurrigt huvud, ätit sockervadd, godisremmar och vegoburgare gratis, dansat till dansmusik på Tyrol, vandrat in till stan och dansat ännu mer till slagermusik på Victorias och sedan slutade jag och Sofie kvällen med att äta på Max. Allt detta gjorde jag utan att dricka för mycket eller att spendera för mycket pengar. Sjukt nöjd efter denna dag och kan nu somna nästan nyckter och vara stolt över de 43815 stegen jag har gått, eller dansat, mig till idag. 

Det här är dagen som det ska ske. Jag ska åka den nya attraktionen på Gröna Lund. Idag ska vi nämligen på kick-off och då får man åka och äta i massor. Kommer antagligen ångra mig när jag väl sätter mig i Eclipse men jag måste bara åka den. Så idag är det dags och jag är taggad.

Har idag promenerat in till stan, haft picknick och sedan promenerat tillbaka. Alltså ca tre timmars promenad och jag är helt slut i benen. Nu är jag nöjd med att En djävuls romans går på tv och jag kan bara sitta och slappa i soffan. Tycker det dock borde vara förbjudet att visa reklam för skräckfilm på tv, har nu låst dörren en extra gång och kommer inte kunna sova. Typiskt.

När man har middag och har så trevligt att man liksom inte vill gå och lägga sig, det är då man blir så förvånad att det helt plötsligt börjar bli ljust och klockan börjar närma sig fem. Är lycklig och trött idag, lycklig över att det är ljust ute och solen skiner och lycklig över att sommaren och kanske fler trevliga middagar är på väg. 

Jag klagar inte, för jag har valt det själv, över att vara själv med en godispåse på lördagskvällen. Klagar inte heller över att folk inte hör av sig utan njuter av min ensamhet och över att jag nu, när ögonen börjar gå i kors, kan gå och lägga mig utan att ta hänsyn till någon annan. Lite trist är det allt men som sagt inte klaga utan vara nöjd över att kunna vakna upp tidigt i morgon och inte känna ångest eller huvudvärk efter allt för mycket vin. I morgon ska vi gå på loppis och leta nytt köksbord då gäller det att vara pigg.